Långtidshyra som alternativ för att optimera kommunernas ekonomi och välfärd



Kommunernas ekonomi är allt mer ansträngd och en stor utmaning framöver är att matcha behovet av kommunal verksamhet med lokalkapacitet, framförallt då det gäller barnomsorg och skola. För att säkra ekonomin framöver behöver kommuner undersöka alternativ till traditionella lånefinansierade investeringar och se anpassningsbar långtidshyra som en del av kommunernas lokalstrategi.


Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren, inte minst då det gäller inom förskola- och skolverksamheten. De flesta kommuner upplever olika typer av demografiska utmaningar. Storstadsregionerna med dess kranskommuner visar ständig tillväxt men där antalet barnkullar varierar över tid. Den stora flyktingströmmen under 2015 har gjort behoven akuta på många platser. Många skolor är dessutom gamla och i behov av att bytas ut eller renoveras. Det är svårt att hinna producera skolor och en av de största utmaningarna nu och framöver är att matcha behov med lokalkapacitet. Inte minst innebär lokalbristen en ekonomisk utmaning för kommunerna som ofta har hög låneskuld. Enligt Kommuninvests senaste rapport (Den kommunala låneskulden 2016) ökade kommunsektorns låneskuld under 2015 med närmare 50 miljarder kronor, vilket är den största ökningen någonsin.

Med ständigt stigande byggkostnader, har kommunerna råd och är det ens önskvärt att de alltid ska finansiera nyproducerade verksamhetslokaler? Kommunerna behöver tänka mer långsiktigt och väva in demografiska svängningar med skiftande behov under en längre tidsperiod.

Lånefinansierade investeringar som byggnation bör i första hand genomföras när investeringen bidrar till ökade inkomster eller minskade utgifter för kommun, eller att den medför att kommunen blir mer livskraftig och effektiv. Då det gäller satsningar där servicebehovet skiftar över tid, såsom skolbyggnader eller äldreboenden, bör långa hyresavtal som kan anpassas efter tid och behov vägas in som ytterligare en valmöjlighet. Genom detta sätt är det leverantören som i slutändan tar risken för byggnadernas underhåll och restvärde.

För det handlar inte alltid om att skapa nytt från grunden utan om att komplettera det som redan finns med anpassningsbara lokaler som man hyr medan behovet finns där. Parmacos så kallade Satellitmodell utgår från att kommunen bygger ett grundbestånd av byggnader för kommunal service och att dessa permanenta byggnader sedan utökas med modullokaler som kommunen hyr under en längre tidsperiod.

– Hyr man lokaler under en kortare period är det en dyrare lösning, men om tidsperioden utökas till över tio år blir det ekonomiskt mer intressant med tanke på de minskade risker det innebär genom att man kan minimera kostnaderna för lokaler som inte används och kommunen kan bättre anpassa sin lokalkapacitet efter det behov som finns där och då. Det är viktigt att flexibilitetstänket och anpassningsbarheten finns med redan i detaljplaneringsstadiet, vilket uppnås genom ett nära samarbete mellan kommun och bransch, säger Thomas Jansson, Sverigechef för Parmaco.

Fakta:

Äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler?

– Hur kommuner bäst planerar för skiftande behov

Arrangör:           Parmaco

Dag:                       Tisdag 4 juli

Tid:                        13.15-14.15 ned mingel

Plats:                    Strandvägen 4, Offentliga Affärers tält

 

Medverkande

Moderator

Bo Höglander, journalist på Offentliga Affärer

Talare & paneldeltagare       

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi

Mattias Bokenblom, Forskningsansvarig Kommuninvest

Henrik Örneblad, Huge Fastigheter i Huddinge kommun

Hans-Petter Rognes, vd på Kommunfastigheter i Knivsta

Anna Lidvall Gräll, fd Fastighetschef Uppsala kommun

Thomas Jansson, Sverigechef Parmaco


Redaktionen