Så ska ”öppenhet” lösa vårdens innovationsproblem

Tredjeparts-applikationer och verktyg som låter patienten registrera sin egen vårddata är några av de innovationer som öppna gränssnitt kan underlätta.

För att möta framtidens utmaningar måste vårdens it-system bli bättre på att införliva nya innovationer. Därför vill allt fler nu se att vården satsar på en övergång till öppna gränssnitt och gemensamma standarder för informationshantering.
– Vi kan inte släppa informationsmodeller och strukturer fritt så att varje leverantör får bestämma själv hur det ska se ut, säger Robert Sandell, enterprise-arkitekt på CGI.


– Sjukvården var väldigt tidig med sin datorisering vilket innebär att man under 70-, 80-, och 90-talen lät ”tusen blommor blomma”. Därför finns det idag oerhört många olika system och eftersom kostnaderna skjutit i höjden har sjukvården försökt konsolidera och effektivisera de i massor av år. Men det som håller på att hända nu är att vi är tillbaka lite grann där vi började; nu är det innovation som gäller igen, säger Robert Sandell, enterprise-arkitekt på CGI som är specialiserad på it-strategier för vården.

Enligt Robert Sandell skiljer sig dock dagens innovationsklimat från den där första vågen av digitalisering inom vården. Framtidens vårdinnovationer tar nämligen helt nya former, exempelvis genom appar byggda av tredjepartsleverantörer som integreras i en större vårdplattform. Tiden då landsting och vårdgivare köpte in stora monolitiska system, där man helt förlitade sig på en leverantör, tror han därmed närmar sig sitt slut. 

Det här tankesättet, där plattformen står i fokus, är inte heller unikt för sjukvården. Smartphone-tillverkare har exempelvis gått i bräschen för öppna gränssnitt och API:er eftersom de möjliggör för små innovativa företag att bygga tjänster som levererar nytta till deras kunder.

– Det är ditåt vården måste komma också. Vi kan inte släppa informationsmodeller och strukturer fritt så att varje leverantör får bestämma själv hur det ska se ut. Istället måste vi styra upp det här genom att först etablera en målarkitektur och sedan bygga miljön enligt ’platform first’-principen, alltså att bygga informations- och integrationsplattformen innan man lägger på nya system, säger Robert Sandell. 

Det som Robert Sandell efterfrågar är därför gemensamma standarder och ramverk, som ska göra det enkelt för olika it-system och applikationer att utbyta data med varandra. Enligt hans erfarenhet är nämligen bristen på interoperabilitet ett av vården allra största innovationsproblem.

– Jag och andra har stora förhoppningar på Vision ehälsa 2025. Där finns intiativ som är tagna av framförallt näringslivsdepartementet när det gäller att ta fram ett ramverk för vilka interoperabilitets-standarder som ska gälla, berättar han.

 

»Vi kan inte släppa informationsmodeller och strukturer fritt så att varje leverantör får bestämma själv hur det ska se ut«

 

En av de it-leverantörer som redan anammat detta tankesätt är norska DIPS, vars journalsystem är baserat på den öppna standarden openEHR. Enligt Alexander Theodorsen, vd för DIPS Sverige, är deras lösning ett svar på ett problem som bolaget identifierat för it-system i hela Norden.

– Upphandlingsprocesserna i sig tar 2 till 3 år att göra och ett systembyte är både dyrt och kräver en omorganisering. Detta gör att ett it-system inom vården ofta har en livslängd på 10 till 20 år. Inom it så sker det väldigt mycket på 20 år så om man ska göra ett val inför framtiden så måste man ju köpa ett system som faktiskt är byggt för framtiden, förklarar han. 

DIPS system fungerar därför som en öppen plattform, där ny funktionalitet enkelt kan integreras vid behov. På så vis blir inte vårdgivaren beroende av innovationsförmågan hos någon enskild aktör och blir dessutom mer snabbrörlig.

 

»Inom it så sker det väldigt mycket på 20 år så om man ska göra ett val inför framtiden så måste man ju köpa ett system som faktiskt är byggt för framtiden«

Läs mer om DIPS lösningar för e-hälsa.

Enligt Alexander Theodorsen har intresset för den här typen av öppna lösningar också växt inom vården, pådrivet av en rad nya vårdinnovationer. Som ett exempel nämner han de tjänster för virtuella läkarbesök som på kort tid blivit otroligt omtalade. Här ser Alexander Theodorsen ett tydligt behov av en öppen plattform för att kunna utnyttja tjänsterna maximalt.

– En utmaning för de systemen är att de inte har någon tillgång till patientens historik. De har inte heller någon återkoppling av informationen som samlas upp i vårdsituationen tillbaka till det system som den vanliga vårdgivaren använder, berättar han.

Tjänsterna för virtuella läkarbesök utgör på så vis ett väldigt konkret exempel på hur de etablerade it-systemen utgör ett hinder för innovation. Enligt Robert Sandell finns det därför ingen tid att slösa när det gäller omställningen till öppna standarder och gemensamma ramverk.

– Vi är redan väldigt sent ute och i min värld så är nya, stora och monolitiska ehr-system redan gamla system när du inför dem. Det måste motverkas med den här typen av standarder som exempelvis openEHR.

Presenteras av

OM DIPS

Systemen vi utvecklar är viktiga arbetsverktyg för hälso- och sjukvårdspersonal. Därför har vi alltid värderat att ha hälsopersonal med i utveckling av systemen. I dag jobbar 8 läkare, 30 sjuksköterskor och en lång rad andra vårdprofessioner i DIPS med att planlägga, utveckla, testa och implementera DIPS-system.

Läs mer på www.dips.com

DIPS eHealth AB

Nu har vi öppnat kontor i Stockholm.  Med oss har vi vår nyutvecklade vårdinformationsplattform, DIPS Arena, som just nu är i pilotfas på flera norska sjukhus.

Passa på att träffa oss i Almedalen

Alexander Theodorsen, vd för DIPS Sverige.

Robert Sandell, enterprise architect på CGI.



Tobias Berg

Redaktör