Är det dags att miljömärka digital närvaro?

Under Almedalens tredje dag samlades en rad intressanta nyckelpersoner över en rundabordslunch för att diskutera framtidens möjligheter och hot kopplade till den extremt snabbt ökande datavolymen i Sverige och världen. Bakom inbjudan stod datacenterföretaget DigiPlex, bland deltagarna fanns representanter från bland annat energimyndigheten och svenskt näringsliv – och på agendan stod ”dirty data”.
Johan Florén, Josefin Hedberg, Tomas Sokolnicki, Linda Flink, Rémy Kolessar, Lars Tisén, Fredrik Jansson

Under 2017 skickades varje minut 16 miljoner sms, 156 miljoner mail och 4,1 miljoner videos sågs på YouTube. Vad många inte är medvetna om är att alla digitala tjänster startar en aktivitet i ett datacenter, vilket i sin tur ger ett koldioxidavtryck som påverkar den globala växthuseffekten. Två procent av världens årliga koldioxidutsläpp och tre procent av energiförbrukningen kommer från just datacenter som hanterar denna exponentiellt ökande mängd data. Om denna datatrafik går igenom ett smutsigt koleldat datacenter så ökar mängden ”dirty data” och du som individ blir en miljöbov – utan att ens veta om det. Men sällan diskuteras var datalagringen sker och om det sker miljövänligt. Miljömärkning Sverige AB har haft frågan om miljömärkning av datacenter uppe för diskussion för några år sedan men den ansågs då inte prioriterad. Josefin Hedberg, från RISE SICS North AB, menar att frågan borde placera sig högt upp för alla företag som har hållbarhet som en del av årsredovisningen.
– Jag har ställt frågan om miljövänlig datahantering till många olika företag, utan att få något egentligt svar. Men konsumenten behöver få se tydligt vilket avtryck deras digitala konsumtion har och för att prata om det behövs nya arenor för dialog.

”Gemene man är inte insatt”
Det är något Linda Flink från Svenskt Näringsliv instämmer med.
– Gemene man är okunnig om, och inte tillräckligt insatt i vad det innebär när man till exempel streamar och vilka digitala processer man som konsument driver fram. Med en ökad kunskap tror jag att miljöfokuset kan öka.

Som en lösning på problemet nämner Tomas Sokolnicki från Business Sweden hur en svensk/nationell branschförening skulle kunna bistå med den expertis som behövs, och han får snabbt medhåll från Josefin som tror på att man tillsammans med näringsliv och akademi skulle kunna skapa en dialog för att på sikt finna en lösning på ett växande problem.

”Staten borde gå i bräschen”
Snabbt leds samtalet vidare till myndigheters it-drift och den utredning där Statens Servicecenter 2017 presenterade en rekommendation till molnlösning och att staten sam- och omlokaliserar sina 206 datacenter till max 10 stycken. En molntjänst för datalagring skulle här kunna ge stora fördelar, men att driva datacenter är inte statens nyckelkompetens och tillgången på experter inom drift av datacenter är extremt begränsad.
– De etablerade datacenter som är proffs på detta har jättesvårt att hitta kompetents både i Sverige och Europa. Att staten då själva ska sätta upp egna datacenter skapar en hel del frågetecken, säger Josefin.
– Detta är absolut ett viktigt och positivt steg i rätt riktning.

Beräkningar visar att offentlig verksamhet kommer att kunna spara drygt 100 miljarder på digitaliseringen, men staten borde satsa på att investera kompetens i ett riktigt vasst inköpscenter istället för att försöka handplocka de få experter som finns. Man kunde också lägga mer fokus från statens sida på att stötta universiteten genom att skapa universitetsprogram, utbildningar för datacentersektorn, säger Fredrik Jansson, Strategichef från DigiPlex.
– Istället för att slita isär resurserna så är det mycket bättre att lyfta dem så samlat som det går för bästa resursutnyttjande. En konsolidering till professionella DC-aktörer skulle ge myndigheter en bra möjlighet att flytta sina tjänster och applikationer till miljövänliga datacenter med en stor ekonomisk och miljömässig samhällsvinst som följd, säger Lars Tisén, Kommersiell chef från DigiPlex.
– Det jag saknar är en vettig och sammanhållen reaktion på den här utredningen. Man har snarare tagit fram ett jättebra diskussionsunderlag men sedan verkar det inte ha hänt så mycket, säger Tomas.

Dags för miljömärkning av datacenter?
En nyligen gjord undersökning av ComHem visar att 86 procent av befolkningen interagerar med statliga myndigheter via digitala lösningar. Men konsumenten tänker sällan eller aldrig på att deras digitala interaktion startar en process i ett datacenter, och idag vill konsumenter ofta veta om man konsumerar sina tjänster på ett hållbart och grönt sätt eller inte. Det är ett val som ofta kan göras för många andra tjänster och produkter.
– Konsumenter borde få garantier för att deras digitala tjänster, som ju finansieras av skattepengar, hanteras på ett miljövänligt och effektivt sätt. Här borde staten gå i bräschen och se till att ha datan för våra samhällsfunktioner i miljövänliga och energieffektiva datacenter, menar Fredrik.

Ytterligare en anledning att välja ett grönt datacenter, och välja bort gamla datacenter med ”dirty data”, är den ökande elkonsumtionen. Just elkonsumtionen väntas tripplas inom bara tio år och kapaciteten för att hantera den ökningen finns inte. Här nämner Lars att Japan har beräknat att de kommer att ha slut på ström 2030. Att härbärgera data i ett effektivitetsoptimerat datacenter kan ge en stor miljömässig vinst, och ekosystemet runt ett datacenter blir också viktigare för att vi ska vara så energieffektiva som möjligt.
– Ofta kan det vara dyrare att göra ett grönt val, men med gröna datacenter sparar du enorma summor, säger Lars.
– Och så får du det hållbara på köpet, tillägger Tomas.

”Det ska löna sig att vara bäst i klassen”
Samtliga instämmer om att man tror på gröna datacenter som en lösning, men man är tveksam att det kommer att ske inom en snar framtid. Rémy Kolessar från Energimyndigheten tror att konsumentens efterfrågan på grön, ren datatrafik behöver öka i frågan och han får medhåll från Johan Florén från AP7.
– Det finns ingen som struntar i hållbarhet och konsumentkraften är en starkt drivande faktor. Vi har ett ansvar för att förväntningar ska bemötas och detta handlar om en samhällsförändring som måste till, säger Johan.
– Tills dess är det bara en tidsfråga innan vi får skatt på koldioxid, som en straffbeskattning, säger Lars.
– Det är något svenskt näringsliv har pratat om många gånger, även om många tycker att det är utopiskt är det vad som skulle krävas för att det ska löna sig att vara bäst i klassen. Men en CO2-skatt ger bara effekt om det implementeras på global basis. Om vi bara implementerar det i Sverige får det istället effekten att etablerarna skyr Sverige för något land där de släpper ut – men inte behöver betala för – massor av CO2. Så skattesystemet kan inte vara nationellt begränsat, det medför suboptimeringar. Men man ska komma ihåg att vi lever i en global värld, tar vi miljöansvar i Sverige blir det också en viktig klimatvinst ur ett globalt perspektiv, avslutar Linda.

Hitta rätt i Almedalen
med vår nya app!
Almedalen.se

Ladda ned den officiella eventlistan

All information på ett ställe

Skapa ett eget schema

Hitta alla event på kartan

Prova webbversion Created with Sketch.