Datoriserade simuleringsmodeller för tidig upptäckt av cancer

Genom beräkningar på en simulerad befolkning kan man utvärdera effekten av åtgärder för tidig upptäckt av cancer. Matematiska och statistiska modeller samt avancerad datoranvändning i den medicinska forskningen väcker allt större intresse.
FOTO: Martin Mentell

Genom beräkningar på en simulerad befolkning kan man utvärdera effekten av åtgärder för tidig upptäckt av cancer. Matematiska och statistiska modeller samt avancerad datoranvändning i den medicinska forskningen väcker allt större intresse. 

Idag kallas alla kvinnor i Sverige över 40 år till regelbundna mammografi undersökningar för att upptäcka bröstcancer, så kallad screening. Undersökningarna är likadant utformade för alla och alla erbjuds besöken med samma jämna mellanrum. Mammografi kunde ge mer information om undersökningarna istället anpassades efter var och en, så kallad individualiserad screening. 

Forskarteamet bakom programmet e-Science for Cancer Prevention and Control, eCPC, har med hjälp av beräkningar och avancerade matematiska och statistiska modeller tagit fram metoder för att bedöma individers risk för bröstcancer, prostatacancer och livmoderhalscancer. Genom en simuleringsmodell av befolkningen bedömer de därefter effekterna av individualiserade screeningprogram, som skiljer sig för högrisk och lågrisk individer. 

– I modellen tar man hänsyn till kända biologiska och andra riskfaktorer för cancer för att särskilja individer med hög respektive låg risk. I takt och med att kunskaperna om cancer ökar finslipas modellerna och screeningprogrammen kan modifieras. Skillnaderna i cancerrisk mellan individer behöver vara tillräckligt stora för att motivera införande av individualiserad screening i praktiken säger Juni Palmgren, professor i biostatistik vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare för programmet. 

För allmänheten skulle den skräddarsydda screeningen innebära att personer med liten risk att drabbas av cancer skulle kunna kontrolleras mer sällan och att man 

skulle kunna sätta in mer insatser på förebyggande arbete för de som löper högre risk att insjukna. Utöver patientnyttan skulle metoden även ge samhällsekonomiska vinster. 

Hittills har modellen prövats i kontrollerade studier och i en artificiell datormiljö med goda resultat. Den så kallade Stockholm 3 studien (Lancet 2015), som Mark Clements varit med och drivit, har tagit fram ett nytt test baserat på ett flertal biomarkör som kan upptäcka tumörer med större precision än det vanliga PSA testet. Mark Clements, som även är koordinator för eCPC, konstaterar: ”e-Science has raised the level of evidence used in the Stockholm 3 study – and can help with changing prostate cancer testing worldwide”. 

Clements_Mark_foto-Gunilla-Sonnebring-150x150 Palmgren-photo-Heli-Vilmi-150x150

Vänster:
Mark Clements, koordinator för eCPC. Foto: Gunilla Sonnebring

Höger:
Juni Palmgren, professor i biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Heli Vilmi

Presenteras av


signatur_ki_logo

serc_logo_and_text_blue

Matematiker, datavetare och statistiker samarbetar kring projektet e-Science for Cancer Prevention and Control, eCPC.

Forskningen har sin bas på Karolinska Institutet i Stockholm. eCPC ingår i Swedish e-Science Research Centre, SeRC, ett av de strategiska forskningsområdena, SFO, som koordineras från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och där fyra universitet i landet samarbetar. 

Karolinska Institutet
SeRC – Swedish e-Science Research Centre

Hitta rätt i Almedalen
med vår nya app!
Almedalen.se

Ladda ned den officiella eventlistan

All information på ett ställe

Skapa ett eget schema

Hitta alla event på kartan

Prova webbversion Created with Sketch.