Sveriges första Crispr-gröda – en het potatis

Med 500 svenska bönder som ägare står vi stadigt med fötterna i myllan och det blir naturligt för oss att verka för att utveckla framtidens hållbara grödor. Tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har vi med hjälp av modern växtförädlingsteknik Crispr-Cas9 utvecklat en ny klimatsmart potatissort för framställning av livsmedelsstärkelse.

Tre meningar om stärkelseförädling
Potatisstärkelse har använts i generationer för att ge konsistens till maten vi äter, från potatismjöl som gör mormors hallonkräm tjockare till emulsionsstabiliserare som hindrar lättmajonnäs att spricka. Den stora utmaningen med att förädla stärkelse till moderna livsmedel är att få livsmedel med stabil konsistens. Under det senaste seklet har förädlingen inneburit att stärkelse fått reagera med kemikalier som påverkat dessa egenskaper. 

Grödor för ökad hållbarhet
Stärkelsen i vår nyutvecklade potatis är naturligt mer stabil vilket innebär att vi kraftigt kan minska koldioxidavtrycket för vår produktion genom att ta bort fossila kemikalier och minska energianvändningen. 

De nya växtförädlingsteknikerna är startskottet på en revolution inom den primära livsmedelsindustrin då de innebär att växtförädlare snabbt och pricksäkert kan utveckla grödor med nya egenskaper. T.ex. grödor anpassade för det svenska klimatet vilket innebär färre transporter, robustare sorter som tål torka och översvämningar, eller växter med förbättrad hälsoprofil i form av exempelvis ökat fiberinnehåll.

Omdiskuterad teknik
EU har valt att reglera Crispr-tekniken som GMO, trots att det inte går att visa någon skillnad jämfört med grödor utvecklade med äldre mutationstekniker. Detta så gott som omöjliggör för oss och andra innovatörer att använda tekniken. Utanför EU välkomnas Crispr på ett annat sätt, vilket innebär att dessa grödor kommer ingå i våra livsmedel även om den kunskap och konkurrenskraft vi har idag flyttar utomlands. 

På Lyckeby vågar vi tänka nytt och se nya möjligheter för att möta framtiden. Med den nya tekniken ser vi att vi kan bidra till att lösa klimatfrågan. Därför fortsätter vi vår utveckling och förväntar oss kunna använda den nya Crispr-tekniken på samma villkor som länder utanför EU för att erbjuda våra kunder produkter som är säkra, E-nr fria och hållbara. 


Slumpmässig mutagenes har använts som förädlingsmetod i över 70 år med mer än 3000 grödor framtagna som utgör en avsevärd del av det vi odlar och konsumerar idag.
Med Crispr-Cas9 kan vi, till skillnad från med de äldre teknikerna, införa mutationer med full kontroll och guida dem till att ge exakt de egenskaper vi vill förändra.

Läs mer på:
www.lyckeby.com